AER, Assembly of European Regions, är en sammanslutning av regioner i Europa. AER är en frivillig organisation som inte är begränsad till Europeiska unionen utan samlar regioner från hela vår världsdel. 

Den 24-25 november har jag förmånen att delta i AERs General Assembly i Puento Delgado på Azorerna. Ögruppen kallar sig själv för en ultraperifer region med självstyre inom Portugal. Mitt deltagande på kongressen betingas av att jag är andre vice ordförande i Nämnden för tillväxt, kultur och bildning i Örebrolandstinget.

Jag är ingen AER-veteran, men har varit med på ett par tidigare sammankomster i organisationens regi.

En svensk centerpartist som har en tung position i AER är den jämtländske landstingspolitikern Thomas Andersson, som är ordförande i AERs arbetsgrupp för sammanhållningspolitik.

Min bedömning är att AER har en viktig roll att spela i regionernas Europa. Som jag uppfattar det har AER följande utgångspunkter:

Starka regioner är grunden för tillväxt och utveckling generellt. Decentralisering till och kraftsamling i regionerna är av största betydelse. För den sakens skull lever inte den enskilda regionen sitt eget liv isolerat. Vi är alla en del av regionerna Europa. Vi är beroende av att samarbeta med varandra och att lära av goda exempel som lyfts fram.

AER sysslar inte bara med regional tillväxt i den enklare meningen. Bland de frågor som organisationen dryftar märks även horisontella frågor som har kvalitativ betydelse för regionerna. Exempel är jämställdhet, folkhälsa, HBT-situationen, sysselsättning för ungdomar, ungdomsutbyte.

Den här assemblyn har globaliseringen som genomgående tema. Globalisering är inget som regionerna kan välja bort. Men, som någon sa nyss, globaliseringens era är också de lokala samhällenas era. Som regioner måste vi se möjligheterna att agera i regionernas Europa och i ett globalt sammanhang.

AERs verksamhet baseras på medlemsavgifter och andra insatser från medlemsregioner. I den ekonomiska krisens Europa finns det medlemmar som hel sonika struntar i att betala medlemsavgiften. Detta är beklagligt. AER är en organisation som EU och nationalstaterna tar på allvar. Detta indikeras av det blir ingen General Assembly utan tal av EU-kommissionens ordförande Barosso, även om det denna gång levererades via AV-medium. (Ska fö köras i repris strax – så viktigt är det.)

Vi europeer är beroende av att våra regioner utvecklas. Utan AER kommer regionerna att sakna en viktig arena.

En ”lustig” iakttagelse på denna General Assembly gäller sammanträdestekniken. För oss svenskar kan ordförandenas arbetssätt uppfattas som lätt manipulativa. Man undrar ibland vart kontrapropositionen tar vägen. Sen frågar aldrig ordföranden vem som röstar ja till huvudförslaget, utan börjar med att fråga vilka som är emot och sedan vilka som lägger ner sin röst – underförstått att alla andra röstar ja. Klubbslag eller motsvarande används icke!

För övrigt kan jag rapportera att Azorerna verkar vara behagligt att leva i. Här finns en mångfald av närproducerade, fräscha livsmedel. Exotiska frukter och te odlas på denna gröna ögrupp. Azoriska mejeriprodukter finns i rikligt utbud. Färsk fisk är givetvis legio. De azoriska vinerna förtjänar vidare spridning.

I skrivande stund är här solsken,  +19 grader ute. Naturligtvis lite frisk vind från Atlanten. Folk sitter ledigt ute och fikar – inte bara de som vill röka. Några enstaka ses bada i Atlanten. Detta noterat utifrån korta utblickar från kongresslokalen, är kanske bäst att betona!

http://www.aer.eu/

Centerpartiet är lyckligt lottat. Nu när vår partiledare Maud Olofsson välförtjänt valt att dra sig tillbaka från sin post, då har vi tre goda kandidater att välja bland när efterträdaren ska utses.

Sedan Anna-Karin Hatt, Annie Lööf (tidigare Johansson) och Anders W Jonsson under högsommaren tillkännagav att de står till förfogande har vi haft en fantastisk öppen process där kandidaterna farit land och rike runt i en dialog med partimedlemmar och andra intresserade. Centerpartiet har på köpet fått ett positivt medieutrymme som känns gott – men också välmotiverat.

Som centerpolitiker har jag haft förmånen att möta och följa såväl Anna-Karin, Annie som Anders i deras olika centerroller. Min slutsats är att alla tre har förmåga och kapacitet att axla betydande uppdrag inom Centerrörelsen framöver. Men när en ska väljas till det allra främsta uppdraget i partiet, ja då måste man göra sitt val.

Vid det här laget är det ingen hemlighet att jag förordar it- och regionminister Anna-Karin Hatt som ny centerledare. Tillsammans med fem andra C-politiker med vår SKL-gruppledare Carola Gunnarsson i spetsen deltog jag i ett upprop i Expressen till fömån för Anna-Karin Hatt.

Jag har tydligt lagt märke till hur fundamentalt vikitg Anna-Karins vision om regionernas Sverige är, där vi tar vara på förutsättningarna i hela landet. En politik för stad och land, där du har friheten att växa och verka var du vill.

Jag tilltalas av Anna-Karins inriktning att verka för ett varmt, grönt socialliberalt samhälle med frihet för individen utan att som nyliberalerna för den skull glömma det sociala och solidariska omtanken om medmänniskan.

Anna-Karin har en sund inställning till Euro-projektet. Hennes artikel i SvD angående detta är bland det absolut bästa jag läst på området.  Länderna i Euroområdet saknar sammantaget den ekonomiska balans som behövs för att Euroskutan ska kunna segla stabilt.

Anna-Karin har också en tydslig ambition att göra Centerpartiet tydligt för  allmänheten på fler politikområden än miljö/klimat och företagande/entreprenörskap. Hon vill utveckla profileringen båda vad gäller skolan och välfärdsområdet. Hon vågar inta en kritisk attityd till sånt som blivit mindre bra i alliansregerandet. Jag tänker på att hon håller distans till Björklunds katederdisciplinpolitik , att hon vill avskaffa kvinnofällan vårdnadsbidraget. Bra!

Anna-Karin har regeringserfarenhet och vana att förhandla inom Alliansen. Hon har också varit  i position att se både vad som funkat bra och dåligt i Allianssamarbetet. Detta ger henne en unik möjlighet att vässa Centerpartiets förhållningssätt i regeringen och göra partiet välrustat inför valet 2014.

Idag publicerar NA nedanstående artikel i sin pappersutgåva:

Sverige behöver en hållbar tillväxt för att klara att säkra välfärden och för att finansiera en fortsatt omställning i enlighet med klimatkraven. Tro inte att vi klarar en god framtid med full sysselsättning och klimatomställning utan tillväxt i vårt samhälle!

Olika regioner har olika förutsättningar för tillväxt. Detta talar för att de olika delarna av vårt land måste ges ökad möjlighet att själva arbeta med och påverka förutsättningarna för tillväxten i den egna regionen. Detta förutsätter för det första att vi genomför den regionaliseringsprocess som nu pågår, och för det andra att staten decentraliserar makt till regionerna i frågor som rör tillväxt- och näringspolitik för att denna ska kunna anpassas till de regionala förhållandena.

Tillväxt inom ett land är inget nollsummespel. Tillväxten i ett land utgör summan av tillväxten i regionerna. Och om regionerna ges ökad möjlighet till anpassning av politiken efter de regionala förhållandena ökar storleken på den gemensamma kakan. Och framför allt: Vi ger den enskilda människan väsentligt ökade möjligheter att verka och utvecklas av egen kraft var man vill i landet.

Mitt resonemang bekräftas i mycket hög grad av en rapport från Centerpartiets Förnyelsegrupp för hållbar tillväxt i hela landet, en grupp som letts av IT- och regionminister Anna-Karin Hatt. Gruppen har presenterat en rad konkreta förslag på hur tillväxten ska stärkas i hela Sverige.

Förutom mer makt åt regionerna handlar det bl a om att sänka arbetsgivaravgiften för småföretag, avskaffa arbetsgivaransvaret för andra sjukveckan, underlätta finansieringen av företag, förkorta karenstiden för företagare, stärka samarbetet mellan universitet/högskolor och näringslivet, förbättra klimatet för innovationer, skapa ett bredband i världsklass för hela Sverige.

En aspekt som lyfts särskilt av förnyelsegruppen är jämställdhet och mångfald för tillväxt. Man poängterar att de tillväxtresurser som regioner och kommuner förfogar över ska fördelas på grundval av jämställdhet. Beträffande mångfald konstateras att Sverige står inför en stor demografisk utmaning: Arbetskraften kommer att vara en bristvara i framtiden. Det måste bli attraktivt att arbetskraftsinvandra till Sverige och vi måste bli bättre på snabb integration vad gäller invandring generellt.

I det socialliberala Sverige som förnyelsegruppen vill se har varje invånare ett eget ansvar för sitt eget liv. Detta parat med att samhället ska ge förutsättningar för alla människor att utvecklas av egen kraft var man vill. Därför vill gruppen att varje medborgare i Sverige i lag ska garanteras tillgång till el, telekommunikation, bredband, postdistribution samt hälso- och sjukvård.

Allt detta är frågor som ska vässa Centerpartiets politik för hur hela Sverige ska leva och som därmed berör alla medborgare. Jag är personligen övertygad om att just Anna-Karin Hatt är en person som är synnerligen väl lämpad att leda Centerpartiet i förhandlingarna inom ramen för Allianssamarbetet om hur denna politik ska förverkligas.

Som initiativtagare till ett uttalande från dagens distriktsstämma med Centerpartiet i Örebro län tillåter jag mig att lägga ut texten på min blogg. Uttalandet är ett grupparbete där även Rasmus Persson, Maria Rönnbäck och Lena Widing deltagit.

Uttalande antaget vid Centerpartiets distriktsstämma i Örebro 2011-03-26

Ska det vara möjligt att bo permanent på landsbygden? Kanske ska landsbygden istället användas som stadens rekreationslund. För Centerpartiet är det självklart att samhället ska skapa möjligheter för människor att bo permanent på landsbygden. Men i det förslag till regional översiktsplan (RÖP) som utarbetats är det definitivt inte det.

RÖP är en plan för hur framtidens region ska vara planerad. Denna har tagits fram av en tjänstemannagrupp inom Regionförbundet och varit ute på remiss. Senare i vår ska Regionfullmäktige besluta om RÖPen.

Enligt denna helt absurda plan ska länet endast prioritera orter med minst 1 000 invånare. Detta räcker dock inte utan man ska även ligga efter kollektivtrafikens stomnät eller ha regionalt viktiga funktioner. Dessutom ska vi enligt planen aktivt begränsa framväxten av spridd bebyggelse, dvs landsbygd.

Centerpartiet menar att en RÖP för Örebro län ska användas till att påverka förutsättningarna för en framtid både på landsbygden och i staden. Det ska vara en plan som inte abdikerar inför framtidens utmaningar. Varför flyttar människor från landsbygden? Beror det på att ingen längre vill bo där eller att det inte längre finns dagis, skola, äldrevård eller affär? För att bussen inte längre går igenom byn eller för att vägarna är trasiga? Är det för att man inte kan arbeta hemifrån eftersom det inte finns fungerande internet? Detta är viktiga frågor som inte besvaras i planen men som är lika självklara för en regional utveckling som utökade möjligheter att pendla till Stockholm.

Som centerpartister blir vi såväl förbryllade som förbannade över förslaget. Planen innehåller ingenting av framtidstro, ingenting av mångfald, ingen analys ur genus- eller barnperspektiv. I stället möts man av en avsaknad av förståelse för människors fria vilja och kreativitet.

Vi är övertygade om att levande lokalsamhällen och landsbygd skapas genom att mindre samhällen tillåts och uppmuntras att växa på ett hållbart sätt tillsammans med större städer. Att man ser varandra som komplement, inte som motpoler.

Att sätta regionala intressen framför kommunala kan enligt RÖP underlätta för företagen. Vi delar den tanken men för att vi i regionen ska kunna dra nytta av närheten till andra företag och god tillgänglighet till transportsystem måste man också våga tänka nytt. Framför allt undvika att låsa in sig i detaljerade lösningar gällande infrastruktur och samhällsbyggnad. Idag lever vi i ett globalt sammanhang som innebär att vi måste ha större perspektiv i vår planering. Det innebär att en framtida nationell (och i förlängningen internationell) infrastruktur måste vägas in i RÖP. Så kan näringslivets fortsatta hållbara tillväxt, omvandling och förnyelse underlättas. Förslaget andas idag protektionism, inte öppenhet mot omvärlden. Att vårt län skulle genomgå någon som helst positiv och innovativ förvandling till år 2030 verkar uteslutet enligt RÖP.

I grunden handlar det om synen på frihet. Man kan inte ställa olika boenden mot varandra, då de är en del av den andres förutsättning och framför allt, eget val. Oavsett om du bor i Vivalla, Hardemo eller Hjulsjö ska det finnas rimliga förutsättningar att förverkliga din dröm vad gäller boende, arbete eller företag. Det viktigaste är att drömmen är din och inte byggd utifrån klåfingriga politikers eller tjänstemäns förmåga att inskränka dina möjligheter.

Centerpartiets svar på den regionala översiktsplanen är gör om – gör rätt – tänk nytt!

Har haft förmånen att tillbringa en hel dag tillsammans med vår region- och it-minister Anna-Karin Hatt. Hon bjöd idag in till dialog om regional utveckling och hållbar tillväxt. Vi centerpartister har all anledning att vara stolta över vår minister.

Anna-Karin Hatt redogjorde för sin uppfattning om hur regionpolitiken behöver utvecklas och förnyas. Fokus måste förflyttas  från regional utjämning av resurser till tillväxt i hela landet. Sveriges tillväxt är och förblir summan av regionernas, vilket är något helt annat än ett nollsummespel att fördela på hela landet. Ministern utvecklade också behovet av att integrera jämställdhetsarbetet i den regionala utvecklingspolitiken.

Vi måste bli bättre på att se möjligheterna i de olika regionerna. Det handlar också om att stimulera entreprenörskap och innovationer. Och att skapa kanaler för riskkapital och länka samman detta med innovationer och affärsidéer i länet.

Dagens resonemang om att ta vara på möjligheterna i hela Sverige och i hela den egna regionen leder mina tankar till vad som pågår i Regionförbundet Örebro. Under de senaste åren har där tagits fram olika dokument som ska vara en vägledning i den fortsatta regionala utvecklingen. Ett Regionalt tillväxtprogram (RTP) och en Regional utvecklingsstrategi (RUS) har utarbetats. Bra dokument som tar fasta på möjligheterna till hållbar tillväxt, entreprenörskap, innovationer och till och med möjligheterna inom de gröna näringarna. Allt detta är gott och väl. Och jobbet har gjorts i god con senus-anda.

Nu har emellertid ett smärre haveri inträffat. Jag tänker på den Regionala översiktsplan (ett tjänstemannaförslag)  som varit ute på remiss. Detta förslag, som gudskelov ska omarbetas innan det antas, innehåller en provkarta på hur man på ett synnerligen icke liberalt sätt inskränker möjligheter, i synnerhet utanför de större tätorterna. Min förhoppning är dock att en bättre version av översiktplanen ska komma ut av den fortsatta processen i Regionförbundet. Centerpartiet kommer i varje fall att ta fighten för det. Vi gör det i den anda som Anna-Karin Hatt gav prov på idag i Örebro.

Har en artikel i dagens NA med ovanstående rubrik. Du kan läsa den digitalt här.

De rödgrönas attityd till RUT-avdragen är så störande logikbefriad att vi ständigt behöver påminnas om detta.

De har ju bestämt sig. Sahlin, Wetterstrand/Eriksson och Ohly säger gemensamt nej till RUT-avdrag. En obegriplig attityd till något som skapar jobb och sund företagsamhet. Trots global finanskris och lågkonjunktur ser vi en grupp entreprenörer som lyckas särskilt väl. Det är de som erbjuder hushållsnära tjänster. Intresset för de hushållsnära tjänsterna växer för var dag. Nu köper svenskarna hushållsnära tjänster för nästan 200 miljoner kronor i månaden. 

Uppgifter från Almega visar att hemservicebranschen idag sysselsätter omkring 11 000 människor. Detta tack vare avdraget för hushållsnära tjänster. På kort tid har en ny vit marknad skapats. Branschen för hushållsnära tjänster erbjuder idag jobb till grupper som tidigare har haft det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Och där många kommer direkt från arbetslöshet. Det är en fantastisk utveckling som vi i Centerpartiet vill främja ännu mer. Vi vill göra de hushållsnära tjänsterna och ROT- avdragen permanenta så att branschen kan utvecklas och känna tilltro inför framtiden. Vi vill även utöka de hushållsnära tjänsterna till att omfatta it-tjänster i hemmet.

Nu säger en enad vänsteropposition att de vill avskaffa avdraget. Vad sänder det för budskap till företagarna i branschen? Att du får gärna driva din verksamhet idag, men imorgon får du syssla med något annat.       

Socialdemokraternas hållning när det gäller skattereduktionen för hushållsnära tjänster är både otydlig, obegriplig och ofattbar. Trots att röster höjts inom partiet för att behålla avdraget har Sahlin och Wetterstrand/Eriksson valt att lyssna mer på Ohly än på sina egna. Mona Sahlin har dessutom varit helt osynlig, hon har inte tagit debatten. Inte förklarat för väljarna varför hon vill att 11 000 människor som jobbar inom denna bransch ska förlora jobbet om vänsteroppositionen vinner valet i höst. 

Om skattereduktionen avskaffas, säger företagen som levererar hushållsnära tjänster att de skulle tvingas säga upp ungefär hälften av sina anställda – detta motsvarar nästan två SAAB-fabriker.

I dagens samhälle spelar tjänstesektorn en allt större roll samtidigt som industrin krymper allt mer. Socialdemokratin visar på tendenser att de får allt svårare att finna sin riktning i dagens ekonomi. Hemservicebranschen är en snabbväxande del av tjänstesektorn som de nu vill sabotera. Är ett jobb inom industrin mer värt för Socialdemokraterna är ett jobb inom tjänstesektorn?

Vänsternoppositionen ger sken av att de gör skillnad på jobb och jobb. Där man å ena sidan vill fortsätta gynna byggarbetarnas ROT-tjänster, men å andra sidan skrota hemservicens RUT-tjänster. Varför gör de skillnad på att byta en fönsterkarm mot att putsa ett fönster? Är det för att byggsektorn domineras av män och hemservicesektorn av kvinnor?

Eller är kanske vänsteroppositionen motvilja till de hushållsnära tjänsterna ett försök att dölja det faktum att regeringen genom satsningar på avdrag för hushållsnära tjänster lyckats med det som socialdemokraternas politik misslyckats med, nämligen att skapa jobb i en bransch på framväxt? Tack vare avdraget för hushållsnära tjänster ges tusentals familjer mer tid över i vardagen.